- Project Runeberg -  Åbo Stads-Mission. Blad för inre missionen. / 1:sta Årgången. 1893 /
116

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— —116—

han så förordnat, att synderna förlåtas oss för Kristi skull, som har
betalt tvär skuld. Detta utgör nu tvår salighet, att wi hafwa en
Gud, hos hwilken finnes mycken förlåtelse. Det är Guds älsklings-
göra att förlåta synden. Derföre uppmanar han så flitigt syndare
att tviinda sig till honom, känna och bekänna sina missgerningar.

Men tvi skola icke bekänna endast synden, utan äfwen Guds-
ncid. Endast dessa twå bekännelser höra till kristendomen. Den som
på fullt allwar afliigger dem, han är en rätt kristen. Den H. Aude
lök oss här att bekänna Guds- nåd med följande ord: «Siill är den
du rit-sväljer, och haftver honom till dig, att han skall bo idina
gårdar-: han bafwer en rik tröst af ditt hus, det heliga temp-
let«. — Redan tvärt förnuft måste medgifiva, att den meunifka iir
salig, hwilken Gud sjelf utwiiljer till sin egen och tager till sig att
bo. Ty den Gad utwalt, är tvål hans egen; och den som får bo
hos honom, är förivisso delaktig af hans fulla salighet.

Nn suckar Iväl mången själ: Ack, att Gnd skulle så göra med
mig! ack, att han wille uttvälja mig till sin egen och taga mig att
bo hos sig, ack, att jag måtte duga ät honom! — Tänk, om det re-
dan hade skett så! Wittnar icke apostelen Paulus, att Gad har ut-
walt oss i Kristus, förrän tort-idens grand lagd war? (Ef.1:4).
Och har icke Gud tillämpat detta allmänna nådawal på hivar och en
af oss i det heliga dopet, der han gjort oss saliga (Tit. Z: 5).
Dn är ju döpt i den treenige Gudeus namn, d. ii till hans egen.
Och det-igenom har Gnd äfweu tagit dig till sig, att bo i sina gär-
darz han har upptagit dig i sin församling och nåderike, hivilket ·nst
är det Gads hus och gärd, der han sjelf bor hos och uti de fluo-
Derföre uppmanar oss också apostelen att tacka Fadren, »fom utta-
git oss ifrån mörkrets wåldighet och försatt oss i sin ålskelige
Sons rike« (Kvl. 1: 12, 13). Genom det heliga dopet hafwa wi
blifwit förflyttade från wredens och dödens tillst nd till nådens och
lifivets delaktighet, dcr icke synden utan nåden oss tillräknas, och der
ingen död är, utan eivigt lif. Gndswerk har ju icke det-igenom blif-
wit tillintetgjordt, om ivi icke hållit det i ära eller warit honom tack-
samma derför. Skulle mär otro göra Gads trofasthet omintet? Bari
det.

Gnd will, att wi skola beprisa jnft tvår egen salighet, i det tvi
bekänna: «Sc"ill är den, du utwäljer, och hafwer honom till dig,
att han skall bo i dina gårdar«. Det är, han will, att tvi hivar
och en mätte bekänna: jag är salig, alldenstund dn, Gud, utwalt
mig och tagit mig till dig, i ditt saliga nåderike. O, att en hivar
tvi le emottaga denna salighet!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abomission/1893/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free