Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—127—
har ej warit stängdt för det talade or-
det, men på tonernas tvingar fördes
evangelii sanningsfrdn oförmärkt in i
hjertat, uppspirade och duro härliga
frukter-
Hwad sången och mufiken bidrog till
reformationen, meta tvi ju alla. Med
stål katt Luther kallas den kristna förs
atnlingssångens skapare. Musikens sköna
konst tillhör också ewigheten. Når Guds
trogna der bildas till Guds belåtes likz
het, då de blifiva honom lika, ty de fa
se honont såsom han år, då deras för-
stånd upplyses af den ewiga wishetens
ljus, då allt dunkel blir klart och alla
lifwets gåtor lösta, då skall det af sa-
lighet öfwerfiödande hjertat utgjuta sig
i tack och lofsånger till Gad och Lam-
tnet. Mennifkans fullkomli aste och högsta
bildning erhåller alltså tn fulländning
genom musikern
Också en teolog.
En ung ledare för de ensgeifka kongre-
ationalisterna i Amerika, ·F. bortom
ååller sådana föreläsningar-, hwilka från
kristlig synpunkt iiro att beklaga. Sin
teologiska eller snarare oteologiska stånd-
punkt bestämmer dettne framstegstnan
med de orden: «Wi säga ej mera, att
tvår religion och ingen annan år af
Gud«. Bideln är för honom ettor det
judiska folkdömet framsprunget litteratur-
werk och ingenting annat; ,,den anglo-
fachfifka rasens historia«, fåger han, ,,tir
lika få gudomlig, som bedreernas«. Det
tvill såga, enligt Hortons teologi, år
Blackstone en likaså gudomligt rättslärd
som Moses, och åro Alexander Popes
och Lord Byrons dikter likaså gudomliga
sånger som Davids psalmer samt Rev.
Dorton en likaså gudomlig profet som
Esaias. Och sådant ger sig namn af
framåtskridande i teologien.
Alla böra Inedlidsamt deltaga de arme
studenterna tvid en sådan skola.
gör-pet såsom preditt ano
utgångspunkt-.
Kåndt år att vrånga i wårt land, och
icke endast fekteristerna, hmilka gemenli-
gen mer eller mindre ringakta sakramen-
terna, förargas öfwer, ja t. o. m. håna
sådana predikanter-, hwilka i fina före-
drag ofta framhålla det heliga dopet.
Hånfullt stiger man om dem, att de af
dopet «göka en frålsare«, att de «tro på
dopet i st. f. på Krifktts«, att de med
sitt tal om dopet söftva sina åhörare i
syndasiikerheten, ete. ete. Wi medgifwa
gerna att man nog katt missbruka låran
om dopet liksom allt evangelium. Men
att dopets wigt och betydelse, fårskildt
med hänsyn till den kristna predikan,
icke år någonting eget blott för de evan-
geliska i mårt land, utan äfwen för alla
sanna kristna och lutheraner, dertill ntå
följande uttalande af d:r U. L. Ullman
i Swerige ax) tjena såsom bewis. han
skrifwer:
,,Det för hwarie församlings alla lem-
ntar gemensamma. hivat-igenom hon just
år en kristlig församling, iir att alla tiro
döpta till Jesum Iristmtn Bundesl-
sen håraf får predikanten hwarken öfwer-
statta eller underskatta. Dan må tvis-
ferkigen taga sig till wara för att på
grund af det för alla gemensamma do-
pet betrakta och tilltala hela församlin-
gen såsom idel leftvande kristna och sanna
kyrkans medlemmar, hwilta blott dehöfwa
den-aras och stårkas i sin tro eller på
sin höjd råttas i ett och annat stycke.
Sådan predikan skulle leda till den för-
skräckligaste fyndasåkerhet och skulle stå i
rak strd emot gudstjenstens och sårskildt
predikans ändamål. Men åandra sidan
akte man stg ock för att underskatta be-
tydelsen af det kristliga dopet. Moa be-
trakte och bemöte ej sin församling såsom
en hednahop, ont ock än så ringa tecken
O) J hans »Evang.-lutheksk Liturgik", Se-
nare delen, Förfta höft» s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
