- Project Runeberg -  Åbo Stads-Mission. Blad för inre missionen. / 1:sta Årgången. 1893 /
132

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«—132—

Så hög adel, så wärdigt är det slägte, i hivats gemenskap roi upp-
tagits redan i det heliga dopet. Mä det förnekas af alla willoan-
dar och hela satans här; en ewig sanning är det emellertid. Och
en stor skam, och icke allenast det, utan äfwen en betlagansmärd
olycka kir om du, Gads menniska och himmelens arfwinge, ännu äl-
skar werlden, iotro förnekar din barnarätt och tjenar djefwulen.
Stor skam och olycka iir äfwen, om du under detta frihetens jubelår
ttoärt emot Gads förordning, will sträfwa och arbeta, för att sedan
fä störda dina egna werks bittra frukter. Wet, att «den som håller
sig till gerningar, honom tillräknas lönen icke efter nåd, utan
efter skyldighet«; och hivad är wäl tvär förskyllan annat än helwe-
tet och fördömelsen, emedan «all wår rättfärdighet också är så-
som ett orent kläde« (Es. 64: 6). «Men den som icke håller
sig till gerningar, utan tror på den som gör den ogudak-
tige rättfärdig, honom tillräknas hans tro till rättfärdighet«
(Rom. 4: 5).

Frägan gäller, huru menniskan blifiver Guds barn och salighe-
tens arfwinge, fri ifrån sitt andeliga elände, synden och satans träl-
dom. Wi äro wisserligen skyldiga att göra allt hwad Gud bjuder
i sitt ord, men derigenom blifwa wi ingalunda honom behagliga eller
förtjena nåden.

Såsom hwarje Israels barn, som förlorat sin egendom, under
jubelåret återfick densamma för intet, sammalunda hafwa wi återfått
det förslösade himmelska arfwet «atan penningar och för intet«,
genom Kristus. ,,Om du således andfått hafwer, hwarföre be-
römmer du dig, såsom om du icke undfått hade«. Hivarföre sä-
ger och snckar du alltid: ack, att Gud skulle gifwa mig sin nåd, ack
att han noptoge öfwen mig till sitt liarn! Herren har ju redan gif-
wit dig sin nåd och upptagit dig till sitt barn. Hwarföre lyssnar
dn icke till och tror jubelårets budskap, klangen af den himmel-
ska basunen, som skallar från werldens ena ända till den andra och
förkunnar-, «att Gad war i Kristus och försonade werlden med
sig sjelf, och förebrådde dem icke deras fyndet« (2 Kor. 5: 19),
att «öfwertrk"idelsen blifwit förtagen och synden betäckt och
skulden försonad och den ewiga rättfärdigheten franihaf « (Dan.
it: 24), att wi «warda rättfärdiga utan förskyllan, af hans nåd
genom den försoning, som är i Kristus Jesus« (Rom. Z: 24),
att Gud »giorde oss saliga genom nya födelsens bad och den
Heltge Audes förnyelse« (Tit. Z: 5), att tvi «få många som
döpte äro till Kristus-» hafwa oss iktådt Kristus« (Gal. 3: 27),
att ,,ban som i oss ett godt werk begynt hafwer, han skall det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abomission/1893/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free