Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-Iss-
Slutligen gick det så, att han icke en-
sam kunde draga evangelii tvagn, eme-
dan ett halft dussin af oss hängde sig
fast tvid hjulen och beständigt sörehöllo
honom hans fel och skröpligheter-. Wi
jagade honom som eu hjort, tills han
sårad och blödande tuåste flo. — Knap-
past roar han förflyttad ifrån ofr, förr
ån Gud började hemsöka oss, för att
tvier oss, att Han hade toålsgiijzuat sin
föraktade tjenared arbete. — åra eg-
na hjertan bleftvo sönderslagna och två-
ra barn blefwo dragna till vHerrera och
iag beslöt att toid första tillfälle besöka
mitt förre själasörjare och bekänna för
honom min synd och tillika tacka honom
för hans omtoårdnad och arbete med mi-
jag bad min son framträda och såga ho-
nom, huru han hade funnit Kristus-
Meu pastorn tvar utan medwetande;
åsynen af mitt anlete hade förorsakat
honom den sista smärtan på jorden. Jag
lyfste hans panna och sade honom, hu-
rn kär han war mig, bad om förlåtelse
och loflvade att sörja för hans enta och
barn. Men det enda stvar jag fick,
som han liksom i eu dröm talade för
sig ille war: ,,Kom intet tvid min
smorda och gör intet ondt åt mina
profeter.«
Jag blef hos honom hela natten, och
då dagen grydde tillslöt jag hans ögon.
Hans sista ord tjödo åter i mina öron
tvid hans graf. Det war som om Kri-
na söner, i htoilkag hjertan den långe - stuts sjelf stått framför mig och uppre-
gömda såden nu hade slagit rötter. Jag
fick höra, att tnitr gamla stålaförjare låg
sjuk. Det roar afton, då jag korn till
han-s hus och hans hustru loille icke lå-
ta mig konuna inisjulrmnmet.— «Hau
år nära döden«, sade hon ,,och åsynen
af edert ansigte skulle säkerligen medföra
stor rörelse.« Ack. sade jag till mig
sjelf, har det kommit så wida, att den
man, som fört mig till Kristus, icke kan
dö lugn tvid min åsyn? O Gnd för-
barma dig öftver mi , ropade jag; hivad
har jag gjort —Jag eka-ide min fynd för
hans hustru och badhenue, att hon sörKristi »
skull måtte låta mig gå in och bedja honom
om förlåtelse, innan han nu skulle dö.
Då jag tom in i rummet, der den-
ne Herrens tjenarc Ivar i begrepr att
afltigga sin tvapeurustning öppnade han
sina matta ögon och sade: »Broder L.«.
slag böjde mig öftoer honom och sade-:
,,Min sjålasörjare«. Hari trpplhftade sin
magra hand och sade med gripande ef-
tertryck: ,,.ii"ommen intet toid min
smorda och gör intet ondt åt mina
profeter« LPL 105: 15). Jag talade
till honom sa wånligt jag kunde och sa-
de, att jag hade konuult till honom för
att bekänna mina synder och tvia ho-
nom en af de frukter, htoarmed erren
hade tvålsignat hans tvertsanthet, i det
dat dessa ord. Och de orden förföljde
mig, till-s jag började fatta, huru högt
Kristus altar den, som har öfloergifrvit
allt för att förtunna hans namn; och
jag gjorde Herren det högtidligaste löf-
te, att jag alltid tville ålsla deni, om de
ån icke tiro så sullkomligaiett och annat.
Sedau den tiden har jag toarit mera
fåordi ån förr och har understödt min
sjiilaförjare, åfloen om han icke skulle
toara en särdeles begåftoad man. Mia
intiga låder ioid min mun, når jag skall
åtskilja-hivad Gud har sammanfogat. —
Will Gud icke längre hastoa en prest på
ett ställe, få tror jag, att Han nogsjelf
toill tvisa honom det. — Jag delar icke
din plan; och om jag mera får höra ett
ord i denna riktning- så stall jag föreslå
församlingen att behandla dig som en
sådan, luvillen åstadkommer split och sör-
argelse. — Jag skulle tvilja giftva ut
allt hivad jag eger för att hafwa det,
som jag gjorde för 20 år sedan —
ogjordt. —Stå stilla och bed Gud, att Han
will förlåta dig ditt hjertas onda tantar.«
Detta bestämda swar gjorde ett slut
på Ainsi försök att bortskaffa presten-
Också han måste börja tånka på detsam-
ma Herrens ord: ,,.Kom icke tvid min
smorda och gör intet ondt åt Herrens
profeter.« sikirkellokleuJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
