Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-27-
ren är mitt lifs tvärsi, för huven- skuiic jag räda6«. Den som
med David ioandrar i Herreus ljus och i honom funnit sin solig-
het, behöfwer sannerligen ej frukta något, ware sig i himmelen eller
på jorden.
J allt det mörker, David mötte på sin wäg, såwäl inom sig i
sitt onda, syndiga hjerta som bland onda menniskor, hwilka med
sina onda anslag traktade efter hans kmmngakrona, ja ester hans lif,
Ivar Herren sjelf det underbara ljus, som städse upplyste hans wäg,
äfwen då den gick genom de mörkaste dalar. Derför kunde han ock
utan fruktan ioandra sin iväg fram. Derför kunde han helt gladt
och frimodigt sjunga: ,,Om iag än wandrade i en mörk dal,
fruktar jag intet ondt, ty du är när mig. din käpp och staf
de trösta mig«. Ps. 23. — Om David ock genom djupa föröd-
mjukelser, i frestelsernas stormar och i lidandets skola hade lärt sig
känna ä ena sidan sin egen waninakt och å andra sidan satans djup-
het och list, dä han går omkring som ett rytande lejon, sökande
hwem han uppsluka mä, så behöfde han ej bäfioa, ty i Gud hade
han sin starkhet. Med Gud som sitt lifs iväru och sin förswarare
mar han redohogen att trotsa alla mörkrets makter. Stark i Her-
ren, om ock swag i sig sjelf, kunde han triumfera: ,,Gud är tvår
tillflykt och starkhet, en hielp i bedröfioelferna, wäl bepröf-
wad. Derför frukta tvi icke, om än jorden försvar-diades och
bergen midt i hafwet fiönke och defs wågor brukade och smal-
lade och för dess uppror bergen darrade« (Ps 46: 2—4).
Och — hivad som ännu mera war egnadt att förjaga all fruktan
från Davids hjerta — Herren war hans salighet. Han war i
tron förivissad om att för ewigt få bo i Gads gårdar. Han wiste
att, om ock hans fiender kunde dräpa kroppen, hans själ dock, när
helst än döden kom honom till möte, skulle frigjord frän syndabaip
den swinga sig till den fridsälla hamnen i himla«landen· För hwem
skulle han under sådana förhållanden frukta? (Forts.)
Ett faft ord.
»Det är ett fast ord och i alla måtto wäl wärdt att man
det anammat-, att Kristus Jesus har kommit i werlden för
att fräifa syndare« (l Tim. 1: 15).
Djefivnlcu kallas denna werldens gud. Och han är lögnens
fader. Han regerar i werlden med lögnens makt, sä att ioerlden är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
