Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—94..
Weir flitig i ditt kallt
Strar ester syndafallet sade Gad till
menniskan: ,,Dn stall åta bröd i ditt
anletes fasett«. As dessa ord förstå
tvi: för det första. att Gnd will, det
tvi flitigt skola arbeta, oeh för det andra.
att arbetet år tungt· Redan före stin-
dafallet tvar det menniskans uppgit att
arbeta, enär Gnd satte henne i «den3
luätgåra på det hon·skulle ,,brnta och
tv rda den«. Men då tvar arbetet för
henne tätt och behagligt- det linfwaste
nöje. Först genom syndafallet blef det
för henne tungt och bestoärligt, htvillet
förorsakades å etta sidan genom kroppens
förstvagande och jordens jörtvandling från
fruktbar till motsatsen, a den andra der-«
igenom att mena stohjertat blef mot-
sträftdi t till att efterkomma någon som
Jetst udts befallning.
Men med detsamma denna Gads för-
ordning, att tvi skola äta tvått bröd i
wårt anletes stoett, roar ett straff för
synden, toar den tillika ett stor nådebe-
valsning. Ty det trägna arbetandet är
icke endast nödwändigt för toår utkomst,
titan äftven ett helsosamt medel mot
synden, htvillen genom arbetet beröftoas
många tillfällen att bryta lös. Skrif-
ten säger: »Fåfäng gå låter mycket
ondt«. Wore icke mennislorna nödsa-
tade att strängt arbeta för sin utkomst,
ntan finge fördriftva sina dagar i sysslo-
löshet, slulle de inom tort uppfinna så
myntet ondt, att de snart stnlle drunkna
i syndens flod. Man ser det ja nn
också, htolltet lif som uppstår, då men-
niskorna någon dag eller tvccka haftoa
frihet frått arbetet.
J sitt ord förmanar oss det-före Her-
ren att tvara trägna i tvårt arbete.
Och detta ordet är striftoet framförallt
till de kristna. Aftven i denna sak tville
själafienden gerna ingiftva oss oriktiga
åsigter.
Hurn gick det i Thessalonika? Enär
de första kristna der toiintade på Her-
retns tillkommelse redan under deras lif -
tid, öftoergaf aningen sitt arbete i tvätt-
tatt på den lttersta dagen. Men så-
dant gillade i e aposteln, utan bestraffar
dem alltvarligt, när han slriftvert »Oelså
gåftvo tvi eder, när tvi woro hos eder,
det budet: om nå on icke will ar-
beta, stall han i e heller äta. Th
"toi höra, att några tvandra oskickligt
bland eder och arbeta icke, utan befatta
sig med onyttiga ting. Men sådana
bjuda och förmana tvi genom tvår Herre
Jesus Kristus, att de arbeta i stillhet och
åta sitt eget bröd« (2 Thess. Z: 10—12).
Hurn sträng aposteln är i denna sat-
synes deraf att han genast tillägger:
»Om någon icke lnder toårt ord i detta
bref, så antecknen honom orh hastven
ingen umgängelse med honom, att han
nm blygaö«. Lilwäi förmanarhan å
andra sidan, att en sådan toilsekommen
icke skulle bemötas med hat, då han så-
ger: »Hållen honom dock icke för en
otvätt, utan förntanen honom såsom en
broder«.
Det har händt, att flit ibland beteck-
nats som girighetssyna htdilten de kristna
böra matta sig för. Oeh sant år att
mången sträftvar och arbetar uteslutande
as begår efter iordisl winning. Htvad
är det annat än detta begär, som för-
mår den otrogna toerlden att anstränga
all sin kraft och förmåga för tvinnande
af rikedom. Sant år äfwen, att den
kristne bör toatta sig för girigheten, så-
som roten till allt ondt. Men man får
ej heller blanda tioå saker med indatan-
dra. Flit är nemligen något helt au-
nat än girighet. Flitig men icke girig
bör en lriften wara. Och om de otrogna
missbruka fliten till girighet, får en kri-
sten ingalunda deras taga förstvar för
tillsa.
Jcke ens de hafwa rätt att gistva ef-
ter ·ör lättja, hwilka les-va i sådana
otnsttindigheter att de för sin egen ut-
komst icke ära nödsakade att arbeta. Tn
om dn ock har ditt eget uppehålle, bör
du besinna, att det finnes otaliga drö-
der dels systrar, hwilka behöftoa din hjelp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
