- Project Runeberg -  Åbo Stads-Mission. Blad för inre missionen. / 2:dra Årgången. 1894 /
106

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

– 106 —

på skam, som hata oss« (Ps. 44: 5—8). Och derför kunde han
få uppmuntra fina härar-: «Med Gad tvinna wi feger«. —- J alla
lifwets skiften hade han hos Gad funnit skydd och hjelp, nåd och
förlåtelse, -frid och tröst, hwarför han också beprisar och lofsjunger

onom sålunda: ,,Hueu dnr är din godhet-, Gud, att menni«
skors barn hafwa tröst under dina tvingars skugga. De warda
mättade af ditt hus rika håfwor, och af dina fröjders ström
gifwer da dem att dricka. Ty hos dig är lifwets källa, och i
ditt lins fe wi lins« (Ps. sti: 8—10).

När wi höra den store konungen och psalmfångaren så tala om
Gads underbara nåd och hjelp, förundra tvi oss ej att han trifdes
däst i Herreas has, att han endast i Gad och Hans närhet hade ro
och glädje. Liiasom ioi känna oss sårskildt dragna till dem af ivåra
medmenniskor, hivilka i ett eller annat afseeude hafwa ivarit oss till
tröst och hugnad i bedröfwelseu, till hjelp inödeu och stöd i de
mångfaldiga motgångar och trångmål, som möta oss i lifwet, så
kände sig David alltid manad att wånda sig till Honom, ifrån hwil-
keu hjelpen tom. Och då han af gammalt ivisste att, hivad helst
ån mötte honom i denna onda werld, der- allt kunde blifwa farligt
för hans själ, der han ej en timme kunde ioara säker för fiendens
öfioerrnmpliag, Gad allsmäktig dock war hans lifs ioårn, kunde han
med fullt skål,»ivid tanken på hivad som komma skalle, i segerwiss-
het utropa: ,,Afiven nu skall mitt hufwnd resa sig öfwer alla
mina fiender rundt omkring mig, och jag skall offra i hans
hydda jublets osser, jag skall sjunga och loffiiga honom« (v. (t).

O, hur saligt att också wi få sätta tvärt hopp till Davids
Gud! Det händer wifst att tvi mid genomlåfandet af sådana mitt-
aesbörd ont Gads godhet och nåd göra fkilnad mellan oss och en
David, en Paulas-, en Johannes. Wi anse desse Gads mån så-
som långt heligare och mera roårda en så stor nåd. Men hårioid
glömma wi, att de ivoro i sig fjelfiva blott och dart fyndiga men-
niskor, såsom tvi, samt att allt, som hos dem fanas af helighet och
rättfärdighet, kvar af Herrera Och dock roar det just David som,
icke uteslutande sig sjelf, betygade: ,,alla äro de afwikne, alle-
sammans förderfivade; ingen är sons godt gör, icke en enda«,
och Paulus-, som om sig ioittuar: «iag wet, att i mig, det ar i
mitt kött, bor icke något godt«. Sådaut böra ioi ej glömma,
då wi låsa om de nådebewis, bibelns mån förtälja oss.

Mia älskade broder och syster, du, som så ofta ej wet, om da
får på dig sjelf tillämpa, hivad de heliga måauea från förgångna
tider berätta om Gads godhet och barmhertighet, wet, att det är just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abomission/1894/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free