Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN Förord och inledning - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryssland, nämligen Gustaf Adolfs icke fullgjorda fordringar,
att ledstängerna på en gränsbro skulle målas med
svenska nationalfärgerna. Allianstraktaten med
England den 8 Februari 1808, hvarigenom detta land
lofvade att hvarje månad öfversända 100,000 P. St.
i subsidier, och Gustaf Adolf att hålla hela sin
sjöarmée i ordning, öppnade Rysslands ögon och
bestämde den kejserliga regeringen först att fordra
förklaringar häröfver samt att uppmana Sverige att
biträda kontinental-systemet. Konungens vägrande svar
till Ryssland tände krigets fackla.
Snart hade denna antändt hela Finland, och de
många bäckarne af menniskoblod, som då utgjöto sig
öfver hjeltars jord, voro ej tillräckliga att släcka den
härjande branden eller den grymhet, som stämplade
fienden[1]. Våra härars orubbliga mod och prisade
skicklighet kunde föga uträtta, ty styrelsen hade uraktlåtit
att iakttaga de nödvändigaste försvarsanstalter; och
de mått och steg, som vid något enstaka tillfälle
togos, voro alltid inconseqvensens och halfmesurernas verk.
Ja, liknöjdheten, slappheten och sjelfviskheten drefvo
det ända derhän, att man glömde understödja de hjeltar,
som frälste vår krigsära, så att desse, annars
oöfvervinnerlige, med sitt hjertblod liksom tvingades att för
efterverlden uppteckna systemets lika vidriga som
skamliga följder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
