Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- FÖRSTA AFDELNINGEN Förord och inledning
- V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Gustaf Adoif sluteligen insåg, att hans rike
stod på spel, då, liksom alla handfallna despoter i
brydsamma ögonblick, eller som de, hvilka visa
sig beställsamma vid släckningen af den eld, som de
sjelfva tändt — fann konungen det rådligast att vända
sig till folket och af detsamma begära ytterligare
uppoffringar, genom att fordra ett landtvärn, sammansatt
af landets raskaste ynglingar, för att med denna
förstärkning göra ett snart slut på Finlands förtviflan
och — sin egen fruktan[1]. Nationen älskade för
[1] Se kungörelsen af d. 10 Mars 1808. Såsom en
fristående tanke betraktad, förtjenar denna konungens plan att
gillas, ehuru man i denna krigsmaktens förstärkning velat se
ett åsyftande att göra konungamakten ännu mer stark bakom
det ökade bajonettantalet. Hur ensidigt och obetänksamt
konungen förstod att gifva lif åt sin idé, må här i förbigående
påpekas. Utan att först hafva beräknat de krafter, som för
ifrågavarande ändamål och emot erfarne mäns invändningar
kunde bekommas utan alltför tryckande känningar för landet,
befalltes, att alla ynglingar mellan 18 och 25 år skulle bilda
det nämnda landtvärnet, uppgående, efter konungens kalkyler,
till 60,000 man. General-adjutanten Tibells föreställningar
om omöjligheten att anskaffa gevär, kläder och befäl till
denna styrka verkade så mycket, att det fastställda
antalet förminskades till hälften. Huru knapphändigt
konungen betänkt sitt system, bevisar den nyss förut till
Ryssland (!!) gjorda försäljningen af det i tyghusen liggande
förrådet af gevär, så att, när landtvärnet måste equiperas, måste
den kunglige organisatören stanna vid det beslutet att låta
tiggarelistor utgå öfver landet med uppmaningar att till staten
skänka öfverflödiga bössor. I början ville Gustaf Adolf, att
landtvärnet skulle väpnas med pikar — ett intyg, huru denne
fältherre följde med europeiska krigsbildningen. — För
konungen blef vapnet en småsak mot det, som rörde uniformen,
hvarför ock en af de första befallningar angående landvärnet,
och långt innan det var organiseradt, innefattar, att
landtvärnisternas hattar skulle omstockas och förses med
hattprydnader. (Se Hist. Tafla af f. d. konung Gustaf IV Adolfs sednaste
regeringsår.) Bestämmelsen för sjelfva utskrifningen innehåller,
som läsaren lätt finner af kungörelsen utaf d. 2 April 1808,
mycken obillighet. Så fritogos från landtvärnsskyldigheten
fiskare, då likväl föreskriften anbefallde, att endast en dräng
på halft hemman skulle lemnas fri, om nb. det kunde ske
utan hinder för landtvärns-uppsättningen. Oaktadt svenska
arméen detta år uppsteg till 100,000 man, var Gustaf Adolf
betänkt på att öka sin här med de franska krigsfångar, som
voro i England, och att underhålla dem i fem år efter krigets
slut, mot det att England skulle besolda dem under kriget.
Förslaget förföll dock lyckligtvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/1/0032.html
