Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE AFDELNINGEN - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste känna sin bestämmelse och tigande betrakta
Guds verk?
Nej! Han, som nedlade tanken i hennes själ,
Han gaf henne ock en stämma att uttala densamma.
Och således skall det alltid blifva en ohörsamhet, en
otacksamhet emot den store Lagstiftaren i skyn, när
menniskan, vare sig af likgiltighet eller fruktan,
förbiser värdet af den rösträttighet, som, vid afgörandet
af mensklighetens hufvudfrågor, blifvit henne beskärd.
Vi nämnde tvenne ord: likgiltighet och fruktan.
Det första innehåller själen i dess skenlif, då alla
krafter domnat bort uti en djurisk belåtenhet, mot
hvilken förnuftet förgäfves skall göra invändningar,
förrän depravations-tillståndet upplöst sig ettdera uti
ånger eller hopplöshet. Men fruktan, i den mening
hon här blifvit antydd, är allenast en brottslig
hänförelse från pligt till uraktlåtenhet deraf. Det är
denna svaghetssynd, som merändels fastläst tankan och
ordet, när båda som bäst behöft att vara fria och
som, ännu i dag, utgör det gödningsämne, hvaraf
förtrycket finner sin herrligaste tillväxt. Och sjelfva
förtrycket — hvad är det annat än en frukt af
pligtförgätelse eller af alltför vidsträckt eftergifvenhet?
Frihet att tänka och den dermed förenade
yttranderätten är grunden för all annan sjelfständighet;
och den individ eller det samhälle, som ej bygger på
denna frihet, — inviger sig ohjelpligt åt slafveriet.
Ett folk utan fri yttranderätt har förlorat till betydlig
del sitt naturliga språk och en stor del af sin
menskliga betydelse. Betrakta t. ex. de stater, der
tryckfriheten ännu ej blifvit erkänd eller antagen; huru
äro ej der alla samfundslagar beroende af enskildt
godtycke, och alla förädlande åsigter der endera
halfslumrande, tillbakaträngda eller vanmäktiga? Man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
