Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva gränsen de båda rikena emellan; Stockholm,
hufvudstaden i det nordvestra Ryssland, innefattande
de röfvade svenska provinserna, Finland,
Östersjöländerna jemte besittningarna i Pohlen. Förgäfves hade
en och annan af konungens pålitligaste rådgifvare sökt
förmå monarken från de vanvettiga krigsplanerna, men
under sådana omvändelseförsök blifvit på det mest
förolämpande sätt, ja med grofhet och våldsam
behandling tillbakavisade. I stället att lyssna till
förnuftets och mensklighetens röst, stod Gustaf Adolf
betänkt att ytterligare beskatta sitt utarmade folk,
ny krigsgärd vore ofördröjligen att förvänta, och
symptomer visade sig, som hos regenten röjde en
bestämd afsigt på bankens redbarheter. Vidare: att i
hufvudstaden visserligen funnos många missnöjde
församlade, men ibland dem ingen enda med tillräckligt
anseende att ställa sig i spetsen för en statshvälfning;
att man med otålighet väntade på tecken från
landsbygden, att resningen derifrån skulle utgå och dermed
erhålla ett behöfligt utseende af nationel. Särdeles
hoppades man, att vestra arméen till ett sådant värf
kunde begagnas, och att många patrioter i
hufvudstaden sågo i Georg Adlersparre den rätta och enda
chefen, såsom i full besittning af dessa truppers
högaktning och tillgifvenhet. Ja, man nämnde redan
hans namn såsom revolutionens lösen. Ett ytterligare
skäl, att statshvälfningen borde försiggå genom den
väpnade styrkans bemedling, var ryska arméens
påträngande. Man kunde, sedan konungen var störtad,
vända trupperne mot den angripande fienden, som
hotade att intränga i hjertat af riket, dessutom en
fiende, långt farligare än den norska, som åtminstone
ej leddes af något egentligt eröfringsbegär. Brefvet
slutade med en lågande uppmaning att icke längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
