- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 2 /
10

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara overksam, alt hvad som måste göras, borde ske
genast, att hvarje försummadt ögonblick numera kunde
innehålla: svenska folkets vanära och slafveri.

Efter slutad läsning vandrade Adlersparre dyster
och tankfull några timmar omkring på golfvet, ett rof
för djupa och tärande bekymmer. Trött och nedslagen
ställde han sig slutligen vid fönstret, lutade sig mot
fönsterbågen och betraktade de tunga snöflingor, hvilka
dansade i rymden, förgylld af den rödgula
aftonrodnan, som kastade sitt matta guld på de isbetäckta
fjälltopparna. Mörka och missmodiga tankar stormade
i hans själ, för hvilken fantasien upprullade den ena
taflan efter den andra; och på dem alla visade sig
fäderneslandet under bilden af en klar stjerna,
omhvärfd af blodstrimmiga moln, som hotade att
begrafva dess milda ljus i det ogenomträngligaste dunkel.

Länge förblef han i detta mellantillstånd af dröm
och verklighet, under det att den ena idéen aflöste
den andra. Han frågade sig sjelf: skall jag, såsom
mina öfrige landsmän, stå med korslagda armar och
se mitt vackra och dyrbara land ramla, för att sjelf
få en graf under dess ruiner; eller skall jag träda
fram att i denna den yttersta befrielsestunden erbjuda
mina svaga krafter, min välfärd, mitt lif? I förra
fallet, hur usel och ovärdig benämningen svensk står
jag då ej inför mig sjelf, icke värd mitt eget
medlidande; i sednare fallet, hvilka nya faror nödgas jag
kanske icke då att ofrivilligt framkalla: det inhemska
kriget med sina rysligheter, partihatets blinda yra och
raseri — och, om jag misslyckas — hvad blir min
lott? förrädarens dom och namn! Blir jag åter passiv,
faller det hela genom det helas eget förvållande och
den enskilde undgår förbannelsen och brännmärkeisen.
Men — om jag lyckas, om jag förmår att frälsa det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free