Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfälle att sig försvara. Detta har likväl Hr
Gripenvaldt icke gjort. - - Då Hr öfverste-löjtnanten icke
bevist sina beskyllningar, ega de endast någon kraft
igenom det personliga anseende han kunnat tillvinna
sig. Jag känner ej Hr öfverste-löjtnantens anspråk
på ett så vidsträckt förtroende, men jag känner deras
rätt till aktning, som han angripit. De flesta af dem
hafva öfvergifvit den enskilda lefnadens lugn och
trygghet, för att i fäderneslandets våda deltaga uti dess
angelägenheter. Detta förhållande allena bör förvärfva
dem en allmän välvilja, så länge man intet anser det
förtjenstfullt, att följa de patrioters efterdömen, som
fordom, i farans stund, lemnade rikets faror för att
spela hjeltar inom sina familjer». — — — —
Flera för sin patriotism utmärkta medlemmar af
ridderskapet och adeln förenade sig med Hr friherre
Cederström, under det några af splittringspartiet sökte,
dels med haltande och lösa förnuftsskäl, dels med
kittlingar och sidohugg, förskaffa den förnärmande
angriparen en väg till hederlig reträtt, hvilket dock ej
lyckades. Hr Gripenvaldt insåg, att för honom var
rådligast att nedlägga en motion, som med föraktets
stämpel lätt kunnat brännmärka hela ståndet, och
isynnerhet om det äreskändande anfallet blifvit oanmärkt.
Vi hafva med flit något omständligare
uppehållit oss vid denna debatt och af skäl, dem vi ej vilja
förtiga.
Hr Gripenvaldt har i våra dagar funnit sina
efterföljare och bekännare af hans högtidligt på
riddarhuset uttalade fruktan för svenska nationens
beväpning.
Projektet om skyttföreningars inrättande i landet
har på ett visst håll väckt oro och bestörtning. Man
tror sig 1850, liksom 1809, kunna hafva någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
