- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Första delen. Resa genom Scottland, England och Irland /
40

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

son: kan vara nyttigt för titt fosterland, och för
det hem med dig. Om du rätt planterar det i god
jord, skall plantan blifva skön och rik under
din eller dina barns vård, och afläggen skola
tala för dig i kommande tider.”

”Du har en syster, Henrik, och hon är ung.
Mina gråa hår säga dig, att jag ej länge kan
blifva hennes stöd. Må du blifva för henne det,
som cn fader- och moderlös varelse, en sådan
engel, som Emma, förtjenar! ... . Och nu,
min älskade Henrik!” slutade Gubben, i en
darrande röst; ”Farväl! Må Gud beskydda dig! Ar
det min lott att ännu en gång se dig
återkomma med hälsan på dina kinder, med sarama
rena hjerta som nu, och med utvidgade
kunskaper, då skall min själ fröjdas, och tacksamma
suckar höjas till den, som vårdar ålderdomen
så väl som ungdomen. Finner du åter vid din
hemkomst fädernehuset tomt, och ingen Far
deruti, som med öppna armar trycker dig till
sitt bröst, gå då tili kyrkan upp i byn, sök
der ibland grafvarne den simpla stenen med
mill namn, och fäll en tår på den jord, som
innesluter dina föräldrars ben. Farväl;
farväl! . >

Båda lågo i hvarandras armar, Henrik
hvilade sitt hufvud emot gubbens bröst, och denne
sänkte ned emot den rörde ynglingen sin mörka
panna och gret. Det var en Fars tårar, en far
som sänder ut i verlden sin enda son, som hau
ej mera räknar på att få se.

Emma kom springande, men stadnade genast,
då hon såg brodren i fadrens armar; hbitintils
hade hon visserligen många gånger med ledsnad
och sorg tänkt på den förestående skilsmessan;
men aldrig bade denna tanke varit långvarig;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free