Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min resebeskrifning: dagen var redan långt
framskriden, då vi först tänkte på att åter begifva
oss ned till menniskorna på jorden. Ännu en
gång kastade vi en blick ikring oss och togo
afsked af luftens regioner. Nedstigningen skedde
på flera sätt; än hissande oss utföre medelst
rep, som fästade den ena till den andra och
uppehöll den som halkade på de glatta
isväggarne; än åkande på isen, sittande tre i bredd.
Det sista medlet var otvifvelaktigt det qvickaste
och roligaste, men medförde likväl stora faror;
ty ofta nalkades vi tätt intill afgrunder, som
lågo på sidorna; den aldra minsta rörelse och
vändning ur vår kosa skulle hafva störtat oss
ned i djupet. Natten tillbringade vi på samma
ställe som den förflutna, och följande dagen
ålersågo vi friska och nöjda alla våra
slägtingar i dalen, som med oro och ängslan väntat
vår ankomst. Sedan dess har jag burit ett namn,
som utgör min stolthet och mången qvinnas
afund.”
”Vanns emellertid ändamålet med er
vandring?” frågade Henrik henne,
”Ja, så vida,” svarade Maria, — ”att vi nu
mera äro öfvertygade, det ingen korrtare väg
än den vanliga finnes, och att de omvägar, som
alltid göras, äro oundvikliga i trakter, som
genom avalancher, drifsnö och flera andra
orsaker ständigt förändra ytan.”
Efter att hafva rikligen betalt Marias
gästfrihet och tackat henne för meddelandet af sin
historia, skildes Henrik derifrån och gick
tillbaka till byn, der Emma varit orolig öfver hans
långa frånvaro. ”Jag har sett hjeltinnan här i
dalen!” ropade han systern till mötes, och
berättade nu allt hvad han hört och sett på
mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
