Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gonstunden. Minnet af Maria af Mont Blanc
följde dem länge, och säkert skall ingen
resande besöka den sköna Chamounidalen eller
betrakta derifrån den omätliga kolossen, utan att
fråga efter den hjeltemodiga qvinnan, som varit
der så få lefvande varelser varit, — som andats
en renare etherisk luft, — som från den
himmelen närmaste punkten i Europa, sett inunder
sig obetydligheten af de jordiska föremålen,
hvaröfver vi här nere yfvas och hvarmed vi i
vårt öfvermod våga skryta.
CAP. XXIII.
”Farewell! a word that must be, and hath been —
”A sound which makes us linger; — get — farewell!
"Ye! who have traced the Pilgrim to the scene
Which is his last, if in your memories dwell
”A thought which once was his, if on ye swell
”A single recollection, not in vain
”He vore his sandal-shoon, and scallop-shell:
”Farcwell! with him alone may rest the pain,
”If such there were — with you, the moral of his strain.”
BYRON.
Henrik och Emma återvände till Gendve. Så
snart de stigit ur vagnen, framlemnade en af
hotelets betjenter ett bref, som under Henriks
frånvaro blifvit inlemnadt från det andra stora
värdshuset i staden. Det var adresseradt till
Henrik Mackenzie. En dyster aning flög
igenom ynglingens själ, då han emottog det. Han
bröt sigillet med darrande hand och läste
föl
jande :
”Lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>