Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I rummet inträdde ett äldre fruntimmer.
Hennes blick var hög och frånstötande, men tycktes
likväl för ögonblicket något mildrad af en viss
nyfikenhet att sc den person, hon besökte. Hon blef
snart varse den på en soffa liggande sjuka och stod
några minuter stilla, och tyst betraktade henne.
Omsider afbrytande tystnaden, som syntes
besvärlig för båda, började hon i en ton, långt ifrån
passande till en sjuk: ”Detta är således den
förtjusande Siren, som förleder sonen till olydnad emot
sin mor!”
”Ni misstar er, min fru,” svarade Leontine;
förskräckt af denna hårda anklagelse; ”jag har cj
förledt någon son till olydnad cmot sin mor; Gud
bevåre mig derifrån!”
”En osanning måste således äfven läggas till
brottet!” utropade den främmande med stigande
hetta. ”Känner du, unga flicka, en viss Eduard
..... 2? Du rodnar, falska och föraktliga varelse,
för detta namn, som var obefläckadt förrän du
nedsölade det genom din bekantskap med honom.
Darra, ty vedergällnings-stunden är inne -— jag är
hans mor!”
Kall, nästan liflös, åhörde Leontine detta
hotande språk och gjorde många fruktlösa försök att
försvara sig och bedyra sin oskuld, men tungan
tycktes af förskräckelse ha stelnat och ville ej
lå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
