- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Första delen /
186

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. kap. Det tredubbla Äfventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

Enke-lagmanskan Bonauschiölds kammarjungfru
störtade in till sin fru, för att gifva henne del af den
förfarliga nyheten. Till sin glädje, eller kanske rättare
förvåning, fann hon sin sköna matmor redan klädd i
ett af sina rum. Hennes nåd satt slumrande i en
lind-stol. Vid kammarjungfruns inträde spratt hon till,
vaknade, slig sig omkring med häpnad, och utropade:
»hvad? hvad slår på? hvem liar bedl dig komma in?»

Hennes nåd! här är en gruflig olycka . .

Fru Bunauschiöld kastade en blick omkring sig. Hon
var omgifven af de största dyrbarheter: måhända all
sin rikedom. På det »lora bordet lågo handlingar af
inånga slag: köpekontrakter, arrende- och
kyreskou-trakter, reverser, obligationer, inteckningar: vid sidan
af stolen, hvari slumren öfverraskat henne, stod ett
ansenligt skrin, snarare att kalla en kassakista, full af
reda penningar i hårdt mynt.

»Hvad talar du om för en olycka, Gustava? är det
lid atl komma in nu? gå och lägg dig, mill barn.»

Ack, hennes nåd! det är midt i nallen: men hennes
nåd vet säkert redan sjelf hvad som har händt, efter
hennes nåd redan är klädd?

»Jag? hvad betyder det, alt jag är uppe? Jag
kunde icke sofva, sedan du afklädl mig, och jag lagt
mig. Jag steg derföre sjelf upp igen, log på mig, gick
några slag öfver golfvet och genomsåg mina affärer.
Man får ofta göra så, mill barn, när man icke har
lid om dagarna, ocb dessutom ej jusl har någon god
sömn.»

Den förtrogna kammarjungfrun runkade smått på
hufvudet. Hon älskade så högt sin goda fru, hvilken
kallade henne barn, oaktadt hon sjelf icke var äldre,
och süoi utgjorde elt mönster för matmödrar. Gustava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/1/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free