Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. kap. Det tredubbla Äfventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
hade derföre obeskrifligen svårt att komma fram med
den nyhet hon ville berätta; men nöden bar ingen lag
och hon utbrast:
»För Guds skull, fru! packa genast tillsammans allt
detta: elden är |ö:!»
Elden! utropade fru Bonauschiöld och slog
tillsammans händerna uicd fasa.
»Del är då åter någol stackars folk, hvars arma koja
skall blifva rof för lågorna? Är det på söder?»
Ack nej, hennes nåd! del är icke så väl. Det
brinner här i huset, i vinden.
»Hvad säger du? Gud vare oss nådig . . »
Hon hann knappt sluta, förrän dörren öppnades och
eu man inträdde, som med bestämda och bistra
ögonkast, ulan all helsa, tialkades fru Bonauschiöld.
»Nu är icke lägenhet att räkna penningarne!» sade
ban utan krus och trädde fram lill bordet.
»Det är icke nog,» fortfor han, »att elden sväfvar
öfver oss; jag Iror äfven vi hafva skurkar i huset.
Furl lill verket, min nådiga fru!»
Hvad säger majoren? Skurkar?
»Jag skall sedermera yttra mig om hvad jag anar.
Nu raskl lill verket, och utan pardon!»
Utan vidare omsvep grep han fru lagrnanskans aili
dyrbara dokumenler och lade ned dem i del öppnade
slora skrinet. Egarinnan, som etl ögonblick stått
förstummad, upplifvades snart lill samma verksamhet.
Hon hjelpte sin redlige, barske vän, majoren; och i ett
ögonblick såg sig aili under lock.
»Del var högst lyckligl, att allt detla nu kom att
vara framme och tillreds att läggas in så här,» utbrast
ban ef ler slutadt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
