Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. kap. En ny man i harnesk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
»Det förekommer mig, alt Tysken sjelf, i sin
stolthet öfver bedriften, utspridt underrättelsen, eller
gifvit fart åt ryktet,» inföll den andre.
Von Pahlen såg sig omkring med ännu skyggare
blickar.
»Åtminstone kunde ni icke behöfva slå alldeles
midt-på gatan,» fortfor Tage Thott. »Ni väcker på delta
säll alla möjliga menniskors nyfikenhet.»
Men jag väntar en person just här, och vill icke gå
ur stället.
»Som ni behagar. Stadens betjente torde nog rucka
er från platsen, när tider blir.»
Hvad säger ni?
»Jag har sagl hvad som kan vara godt alt vela för
en utlänning, en ofliccr, en hofvets kavaljer, som af
ära och [>ligt bör vara mån om sin person.»
Stockholm måste då vara den underbaraste ort!
»Vet ni icke det redan?»
Löjtnant von Pahlen drog sig af ovilkorlig känsla
något ål sidan, och började se på alla kringstående
och förbigående med misstänksamma ögon.
Kobert Augustin vände sig nu till honom med en
vänlighet, hvari sorgsenhel sågs blandad:
»Jag förslår i all ni icke om mig tänker godt, herr
löjtnant,» sade han; »men om ni kände Svenskarne
bättre, skulle rii också falla hällre föreställningar om
en, som kanske varit oförsigtig i sill för långt sträckta
nil för er, men likväl . . »
Hvad menar ni, gref Robert? ulbrasl von Pahlen
med allt mörkare och tankfullare uppsyn.
»Jag menar, att ni framför allt borde vara litet
varsammare, än ni är, alt förlro er åt Stockholms
fruntimmer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
