Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. kap. Bortgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
till dess uppbyggande ånyo, förrän del nedbrunnit
först. Medan detta sker, skall jag hafva upprättelse
af denne skymfare.» Han vände sig till Robert Thott.
»Säg dä, min herre! derest ni vågar tala, hvarföre
förde ni mig och de mina lill klubben deruppe vid
We-stra långgalan? Ni ljög, att vi skulle träffa von
Pahlen der. Är del icke sanning, att det var lögn?»
Det var sannerligen ej mitt fel, att han redan var
derifrån, svarade Roberl Augustin kallt. Ni kan
fråga honom sjelf derom.
»Och hvarföre, om ni varit ärlig, smög ni er undan,
i stället All med mig och de mina deltaga i striden?
och i uttåget bakvägen? Ni ville ej vara med då, ni?»
Jag var er ganska nära, då ni gjorde er relraite.
»Var ni mig nära?»
Ej tre alnar ifrån er.
»Och jag såg er icke?»
För att ni såg ingenting.
»Herre! karl! person! skymfa mig icke — jag säger
er, alt jag går lill konungen.»
Stilla er, von Drachenmilch! inföll von Pahlen i en
ton, liknande en befallande förmans, dock med
mildhet och en viss höghet. Aflägg bruket atl begagna
konungens namn vid opassande tillfällen, vidfogade ban.
»Hm, min nådige vapenbroder . . »
Godt, min landsman: jag värderar ert nit. och tackar
er för allt hvad ni nyligen velat uträtta för mig. Låt
det stanna vid hvad redan skett, och var nöjd, då ni
återser mig fri.
Denna bemedling var visserligen icke ovälkommen
för Robert Augustin. Men det undgick ej att
förundra både honom och de öfriga Svenskarne, att von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
