Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. kap. Kron-Lotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
räll bör få ske, åtminstone någon endaste gång. Och
jag önskar hjertligen seger åt den der herrn och åt den
unga fången, som de tagit så oförskämdt för hufvudet,
»Ja, Gud styre till det bästa! jag har ännu ett litet
hopp . . en liten, liten förhoppning . . »
Hörpå, flicka! ett ord i all tysthet, ty jag begriper
hvart du syftar: heter den der herrn Thott, och är
den som jag menar, så svarar jag för, att han skall
hjelpa dig upp ur skarnet, hvari du ligger, och till
folk igen. Men låt ingen märka något.
Den glimmande, höga färgen uppsteg ånyo, lik ett
hastigt sken, i Kron-Lottas ögon.
Hörpå ännu ett ord till, men i allra största tysthet,
fortfor Bakelse-Jeana: när du kommer öfver lill
Kungshatt, och ni der skall hjelpa till i slagsmålet och
oväsendet, måste du väl alltid kunna smyga dig till att säga
ett ord åt den der herrn?
»Hm; ja, del hoppas jag.»
Berätta honom då, från säker hand, alt ett visst
fruntimmer, som han tycker mycket om, lyckligen rest
från Stockholm i dag på morgonen, och att hon mår
bra, och helsar honom. Kom noga ihåg det!
»Det skall jag säga honom, mormor. Tack! nu har
jag då ett ärende till den stränga herrn, som ban skall
värdera.»
Han skall gifva dig något godt för det: tro mig!
Men adiö nu, Kronan min! stå icke längre hos mig,
ulan blanda dig med de öfriga; jag ser, att junker
Anders kommer in med don och ammunition åt gardet.
»Känner du Anders Gafvel, mormor?»
»Ah, så der. Men jag är viss, alt den konfusa och
glömska mannen ej igenkänner mig.
»Gör dig icke för säker på den gråa räfven!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
