Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. kap. Utgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
fästa uppmärksamhet rid en sådan husets vän, som
dessutom nyligen vandrat hand i hand med vicevärden
Anders Gafvel, hvilken än duade och än niade henne.
Hon steg upp och kom obehindradt till gången,
hvari det rum var beläget, der Clas Thott befann sig,
och som var fullkomligen ren från folk, till följe af
Anders’ ordination, all här på inlet säll störa grefvens
tillärnade goda sömn. Bakelse-Jeana nalkades. Med
sin efter vaxaftrycket afpassade egen nyckel försökte
hon i hänglåset, som salt utanpå grefvens dörr. Det
gick. Derpå försökte hon med en annan nyckel, om den
skulle passa till sjelfva dörrlåset. Det gick också. Det
vill säga, nyckeln gick ganska riktigt in i hålet, och
gick omkring i låset. Men dörren behagade icke
gå upp.
»Hvad?» län k le hon.
Nej, ogörligt.
»Är låskolfven rosenrasande?»
Aha, säkert har grefven skjutit för någon rigel
innanför. Hon bullade och hviskade vid dörren: »grefve!
grefve! gref Thott!»
Ingen svarade.
»Hvad vill det betyda? Skulle han då verkligen
hafva inslumrat så hårdt i de allra kraftigaste
Mor-Siby lie-drömmar?»
Medan hon stod sålunda i half förtviflan öfver sitt
misslyckade företag, hörde hon någon gå längst bort i
gången.
»Oh — jag är olycklig!» utbrast hon för sig sjelf,
och drog hastigt sina nycklar ur låsen.
Derpå fattade hon sig dock genast, och gick med
raska steg för att se hvem den-der kunde vara, som så
olägligt störde henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
