Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. kap. Utgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
sade han för sig sjelf, steg fram till sin bestämmelse,
och började kasta spånor och småsten in i hönsskaran.
Ögonblickligt foro de ridderliga tupparne med
flaxande vingar upp i luften, att försvara sig sjelfva och sina
hönor. Ett kuckeliku, ett kackel, ett t-t-t-l-t
uppstod, så förfärligt, som om en räf sluppit midt in i
den befjädrade flocken.
Den dyslre vakthafvande!] i sälen utanför von Pahlens
rum, Otto Frank, hvaråt Anders Gafvel vid sin
bortgång anförtrott husets förnämsta vård, och framför allt
omsorgen om hönsen, hörde från sin plats det
omensk-Iiga väsen, som lupparne förde. »Hvad är det?»
utbrast han. »Nu är del tid på för mig!»
Han begaf sig utan betänkande från sin sal, att
göra hvad vicevärden, den gråa gareonen, lillsagl
honom.
»De måste totalt sakna all mal!» ropade ban med
surmulen uppsyn. *
»Kuckeliku! kuckeliku!» skreko lupparne; den ena
högre än den andra.
»Ta - ta - la- la- ta!» skriade hönorna, gång på gång,
och del tog icke slut.
Den allvarsamme Frank skyndade in i ett sidorum på
gården efter korn, hvaraf han tog flera göpnar och lade
i ett förkläde; derefter vandrade han under marche
forcé till hönshuset. Här helsades han genast
öfver-Ijudl med:
»Kuckeliku!
Ta-la-la-ta-la!»
Är ni då alldeles rasande? vänta litet, edra oroliga
fjäderfän? Men hvad gör du här. Vargenlin?
»Jag söker ställa tillrätta med de förb —de hönsen,»
svarade han. »Här har blifvit uppror. Det är visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
