Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. kap. Utgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
Han sieg ned i vattnet.
Bakelse-Jeana slog ihop händerna, när vattnet steg
Clas Thott öfver midjan ända upp på bröstet.
»Grefven förderfvar sina kläder!»
Tig, madamm!
Han stod nu ända vid vattenporten. Här var
vattnet så djupt, att del gick honom till halsen.
Lyckligt trädde han armen under grindspjälorna, hvilka ej
gingo mer än en tum ned i sjelfva böljan.
»Skynda, von Pahlen: här kunna vi gå inunder,»
sade Clas Thott. Han fattade i detsamma tag med
högra handen i Bastians bat, som lagt ända tätt intill
spjälporten, på andra sidan.
Von Pahlen steg lika manhaftigt ned i vattnet.
Efter ett ögonblick hade de krupit under vattenporten,
hvilket likväl ej kunde ske med mindre, än att de
förde sina hufvuden ett ögonblick hell och hållet ned i
vattnet. De stego upp på andra sidan, Bastian hjelpte
till, och nu sutto de i båten.
Den stackars gamla Jeana runkade på sitt hufvud.
»Jag hade tänkt få fara med!» ropade bon.
Ja, så kom, lilla mormor, båten rymmer cr nog,
svarade Bastian.
»Nej, det är ogörligt! Jag kan icke gå i vatten på
del der sättet, jag! Det är för olyckligt! för
olyckligt!»
Kuckeliku! kuckeliku! hördes den ena gången på
den andra i häftiga och förnyade anskri uppifrån
gården. Ingenting syntes; men ljudet från huset klang
vidt omkring.
»Lycka på resan, mina herrar!» ropade Jeana. »Jag
kan ej komma med, fast jag så gerna ville . . »
»Kuckeliku 1 Ta-ta-ta-ta!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
