Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
»Yi skola länka härpå längre fram: i dag hafva vi
vårt uppdrag alt fylla. Ser du ingenting, som far
tvärs öfver vägen der?»
Det är ett litet djur, som fruktar oss, skulle jag tro?
»Jag tror så äfven. Du är stadsbo; men jag vill
säga dig, Reinhold, att djuret är en ickorre, och ban
har sprungit öfver vägen till venster. Det betyder, att vi
få upplefva något bett i dag. Det kallas ett järtecken.»
Jag räds ej för dylikt.
»Räds? jag tänkte du skulle säga mig, att du
giäddes ?»
Det är visst, att jag är glad. För öfrigt får jag
nämna, att jag bar varit på landet förr och har sett
ickorrar.
»Du har varit på landet? Du känner kanske denna
väg, som går öfver Stäke. lika väl som jag eller till
och med bättre?»
Jag har bott som barn i Sollentuna. Jag glömmer
aldrig Bög!
»Hvad? Bö . . Ah, var icke barnslig. Men
känner du så väl allting här, så säg mig, om du kan råda
mig hvar vi först skola invänta våra efteråkande
fruntimmer? ty icke kunna vi rida hela vägen fram
oupphörligt.»
Jag vet ej så noga, svarade Reinhold, och tänkte
efter. Se, nu äro vi vid ett ställe, som heter
Barkar-by: skola vi rida om detta?
»Ja, det är för hastigt att vänta damerna redan här,»
svarade fänriken. »Men vi kunna sjelfve dröja litet på
detta ställe.»
Böra vi rida ända fram till Stäke, innan vi invänta
dem?
»Det blir för långt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
