Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
här liar ban befalll hela sin jägarslal och alla sina
hofmän, all kalla Pouffardin »kungen», uppvakta
honom och bevisa honom undersåtlig vördnad.
»Men det är ju . . ! Hvad tänker min landtgrefve
på ?»
Han har enkom li|lit göra 1’uuil’ardin en kuiigsdrägl,
fullkomligt lik den han sjelf brukar; och han bevisar
denna sin gäck undersåtlig vördnad, liksom vi alla.
»Slapelmark! det är all gå för långt! Jag gjorde
del aldrig.»
Men herr fänriken kan icke tro, hvad delta
upp-lifvar jaglnöjet. Ty derigenom hafva vi, sannerligen
alt säga, ingen konung alls ibland oss här, ulan lefva
och jaga fullkomligt obesvärade. Pouflärdin gifva vi
väl konungslig hyllning; men det sker under nöje och
faller sig aldrig räll noga.
»Jag faller i förvåning, ü. min landsman! o, min
konung! o, min Fredrik! huru nådig är du icke?»
Om vi endast kunde få en bal i afton.
»En bal? under jaglen?»
Jag har ju sagt herr fänriken, all denna jagt ej går
ut på att vara annat än ett lustparti. Man jagar om
dagarne: hvarföre skulle man icke dansa om qvällen?
»Hvad hindrar då?»
Vi hafva inga fruntimmer.
»Tarteiflel!»
Hans majestät borde hafva inviterat några bland de
yngre af hoffruntimret att dellaga i jaglen. Men han
ville förmodligen vara fri från all etikett.
»Det gillar jag.»
Men huru skola vi kunna dansa utan damer?
»Vore någon gref Thott ibland er, så skulle jag
kunna skaffa er damer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
