- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Andra delen /
94

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Öfverläppen darrade af synbar harm hos hofjunkar
Silfvercreutz, och han var på väg att gifva ett skarpt
svar. Men han påminde sig den utgångna
befallningen,, att vid jagthofvet bevisa Pouffardin konungslig
vördnad.

Han teg således. Konungen vände honom ryggen,
efter att hafva gifvit honom en lång blick, till
skiftningen mera liknande en filosofs, än en narrs.

»Simingskiöld!» sade han, och såg på denne, »ni som
är en klok ung man, kan ni säga mig, om ni hört
något från min jagt i dag? Har min nyutnämnde
hofjägmästare visat prof på skicklighet? Kan jag ega skäl
att i afton gifva honom den utmärkelse jag ärnat?»

Hofmännen spände upp öronen, och slöto en ring om
Pouffardin. Den nyutnämnde hofjägmästaren, hvarom
han talat, var ingen annan än den rätte konungen; och
de stodo nyfikne att höra, huru långt qvasikonungen
skulle våga gå i sina uttryck om kung Fredrik.

Men Pouffardin gjorde ej annat, än såg på den ena
efter den andra. Slutligen inföll han:

»Skulle ingen af er, mina herrar, bättre kunna fylla
den der hofjägmästarens plats, om jag sätter af honom,
såsom jag tänkt? Blir han motspänstig, så skickar jag
ett par Dalkarlar på honom, och det går.»

Hofmännen bleknade vid dessa djerfva ord, som
syntes innebära anspelning på en revolulion, med
thronförändring och konungaafsättning; så mycket mera som
mycket tal nu gick i svang om en Dalkarla-anmarche
mot Stockholm. Men straxt derefter, då de påminde
sig den roll, som här spelades, slogo de till ett
flat-skratt.

Ögonblickligt framträdde hofjunkar Silfvercreutz;
»nej!» utbrast han med en allt skämt afvisande vrede i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free