- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Andra delen /
96

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så må han ega att anskaffa något veritablare
fruntimmer i sitt ställe, om sådant är möjligt, och derefter får
han dansa på balen såsom kavaljer, men eljest skall
han utgöra dam åt någon man, som uppbjuder honom.»

Denna sarkasm emottogs med en stormande
skrattsalva och ett allmänt rop af: lefve konungen!

Man viste, att balen var något, som den verklige
konungen sjelf önskade och redan anbefallt, så vida den var
verkställbar; men man beundrade qvasiregentens
skicklighet, att nu låta befallningen derom utgå såsom från
sig. Denna man skulle minsann kunna passa rätt väl
till rikets chef! hviskade man, och nickade åt hvarann
under jubel öfver sin påhittighet.

Pouffardin såg sig majestätiskt omkring åt alla
kanter. Den uppvaktande hoflakejen kom nu och framhöll
tobakspipan med det gigantiska skaftet af rosenholz. En
annan framträdde och ledde den sköna Spanska hunden
Epilion, som med sina korta ben, men långa, fina, i
vågor liggande hvita ull, utgjorde en prydnad för hofvet.
Denna läcka hund var dresserad att stå framför
konungens fötter; piphufvudet stöddes på hans nacke;
skaftet räckte derifrån allt upp till konungens mun; och i
fall konungen under rökningen gick några steg,
vandrade hunden framföre, så att piphufvudet i alla fall
under denna promenad fortfor att hvila på hans hufvud.
Det var en angenäm tafla, att se turkhufvudet, af blågult
fint postlin och rikt förgyldt, på detta sätt omgifvet af
den sköna hundens lurfviga lockmassa, och en herrlig,
aromatisk rök derur uppstiga vid hvarje steg,som
monarken tog utanför sina tält i lunden.

Under det denna högtidliga rökning försiggick, sågs
en man framkomma från vägen., och med en viss
försigtighet i gång och åtbörder nalkas hoflägret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/2/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free