- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Andra delen /
150

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

Saken var, att Gaspolin icke blott lade ut från land,
ulan äfven hade lossat den tredje och sista båten, hvilken
en af hans karlar, sittande i baksläfven, släpade efter
den bat, hvari de sjelfve rodde.

Skulle delta lyckas, så hade gref Thott ingenting
att komma efler på. Gaspolins afsigt härmed var tydlig.

Både han sjelf, Didrik och de två medföljande
Björköboernc störtade genast i spåren af den raska
Kron-Lolla, hvilken först insett nödvändigheten, alt
gripa den eftersta båten, och för detta ändamål
oförväget kastat sig i vattnet. Bakelse-Jeana stannade på
stranden, korsade sig och sade: »aili kan jag . . allt,
allt . . men icke gå i vatten på detta säll! Gud ske lof
all Lotta nu är klädd till gosse, såsom hon ock är!»

ingen såg på Jeana eller hörde hennes utrop. Lotta
steg hastigt och oförskräckt allt längre ut i vattnet, så
att det gick henne öfver medjnn. Didrik och gref Clas
sprungo efter henne. Gaspolin å sin sida skrek och
botade med årorna. Han satt likväl i den främre
båten, och kunde icke nå dem med årspetsarne.

När vattnet redan stod Lotta under hakan, slog hon
sin hand i kanten på den eftersta bålens bakstäf, och
grep med sina små, men starka fingrar ett skarpl lag i
rodret.

J samma ögonblick fattade Didrik tag bredvid; och,
vig som ett rådjur, hoppade han upp i bålen. Gref
Clas var genast efter. Derpå vände de sig till Lotta,
af hvilken föga mer än hufvudet syntes öfver vågen,
och drogo henne, en på hvar sin sida, upp ur vatlnet,
öfver relingen. De voro nu tre i bålen.

Vid det höga skri, Gaspolin nu upphäfde, skyndade
den af hans karlar, som satl efterst i hans egen båt.
alt med ett djerft hopp begifva sig i den anfallna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free