Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
»Vill herr grefven komma med honom och mig en
smula afsides!» sade hon nu.
Det skedde. Micmac vände sig med dessa ord till
slottskneklen:
»Min vän, gå genast med bud till herr Gaspolin på
Lugnet, och helsa, att Micmac uppfyllt hans
befallning. Han hade skickat mig till herr ståthållaren, att
begära handräckning vid ett arbete, som han
förehaf-ver på Lugnet. Säg honom, att handräckningen, tio
man högt och en korpral, redan slår här; men att
ståthållaren gifvit dem ordres att icke öfverskrida
gränsen, der Lugnets egor vidtaga. Ni kan sjelf intyga allt
detta?»
Ja, svarade knekten.
»Så gör del. Och tillsäg, alt herr Gaspolin
nödvändigt nu måste taga sig tid och komma personligen
till ståthållaren, emedan ban eljest icke får folket
längre fram; och att det bud, han skickat, ej förmår
utverka mera än hvad som skett.»
Det skall jag säga!
»Men hör: ni får icke yttra ett ord vidare än delta!
Ni känner krigsartiklarne, och alt en skickad
ordori-nans vid svårt straff icke får lägga till eller taga ifrån
ett enda ord i det han skall framföra.»
Del känner jag!
»Så gack, min vän, och tänk på fem och tjugu.
Kom ej tillbaka utan herr Gaspolin!»
Slottskneklen gick. Micmac hade med sitt vanda
öga valt honom, och, om han också ingenting begrep
af saken, så kunde han likväl uträtta det gifna ärendet
punktligt.
»Låtom oss hålla oss häruppe i samma skogsdunge,
der grefven träffat och tillfångatagit mig. Håll er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
