Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
uttrycksfullt och vänligt, men med en temligen stark
brytning pä tyska: »Halt, wer da, mina herrar!»
Tage Thott genmälde oförskräckt: god vän!
»Schr gut!» gentog samma röst. »Här är lif i
skogen i dag; stig upp på ett ögonblick till oss, mina
herrar, såvida tiden tillåter. Skadar väl någonsin ett
glas?»
Grefvarne nalkades, och sökte i möjligaste måtto
undvika att göra den bugning, hvarmed de besvarade
bjudningen, alltför djup.
Den åldrige hofjägmästaren såg sig omkring på sin
omgifning med en uppsyn, hvari förnämheten dolde
sig under en mild fadersblick. Han gaf en nick. En
af de närvarande förstod honom, framtog ett par nya
glas ur jagtkantinen, slog i, och gick till de begge
fremmande.
»Välkomne!» sade hofjägmästaren, och drack dem
till. Robert och Tage Thott tömde sina glas under
tystnad.
»Hvad säger ni, mina herrar? har också någon af
er försökt jagten i denna skog? Kom, och tag plats
i vår krets. Vi hvila oss här efter vår sista
ansträngning. Det är den angenämaste afton i qväll.»
Tage vågade på, och sade: har herr hofjägmästaren
varit lycklig?
»Ganska lycklig,» svarade han. »Jag räknar denna
dag bland mina gladaste. Hans majestät sjelf, såsom
gammal och orkeslös, stackars gubbe, ligger som bäst
i sitt tält der borta vid Stäkes färja, och har tillåtit
oss svärma omkring efter bästa vett och humör.»
En nådig monark! sade Tage.
»Aja, en god gubbe,» fortfor den förkläddo
konungen: »jag vill ickc såga något ondt om honom; fast..»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
