Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Han kaslade härvid en munter och fri blick omkring
sig på de andre.
En ung drabant, hvilken såsom tillhörande hofvet
varit partiet följaktig, framsteg och yttrade: herr
hofjägmästaren täcktes tillåta, alt vi ingenting yttra om
hans majestät i hans frånvaro,då han ej kan försvara sig..
Detta var otvifvelaktigt mycket insmygande.
Konungen slog till ett trohjertigt skratt, just ej särdeles
fint, men vittnande om hans öppenhet: »lappri!» sade
han; »vi kunna fritt spraka om hans majestät härute
i friska luften. Hår binder oss icke etiketten. Ah.,
hvad det smakar godt! hvilken luft! känn, känn . . det
är af grankåda, mina herrar! hvilken essence uppgår
mot den? hvilken parfym öfvergår den?»
Herr hofjägmästaren har fullkomligen rätt! inföll Tage
Thott, och fattade en på marken liggande grankolt.
»Hvarifrån kommer ni, mina herrar? smaka en bit
af denna hjortstek.» Konungen öfvcrräckle med egen
gaffel ett läckert stycke åt hvardera af de begge
fremmande.
»Jag ser er till fots,» fortfor han. »Men nyss
reste ett par vagnar förbi här. Tillhör ni sällskapet i
dem ?»
Ja, svarade Robert, som också ville tillåta sig ett
ord.
»Jag tycker mycket om personer, som gå, när de
kunna åka. Det vittnar om sjelfständighet i
karakteren och helsa i fötterna. Deremot gillar jag cj, när
sådant folk åker, som egentligon icke borde annat än gå.
Ni tänker er till Stäke, tror jag?»
Ja, ers ; . herr hofjägmästare!
»Far ni om, eller ärnar ni kanske uppvakta
konungen der?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
