- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Andra delen /
244

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

eljest sjelf bäst vet, bur mycket du af henne kan
hafva att frukta hos riksgrefvinnan.»

Det är sant, Tage. Jag hade velat qvarhålla henne
i Stockholm; men då det ej lyckats mig, är det
angeläget alt utplåna hos henne alla spår af förargelse emot
mig, i fall hon hyst en sådan. Hon måltc väl icke
hafva fått en halldragen ande om hvad du och jag i
natt gjorde för Clas Tholls och von Pahlens
qvarhål-lande i Stockholm?

»Det vet jag icke; men jag hoppas att det är
omöjligt. Jag har träfiat henne här en gång: vi samtalade
då om resan, och hon tycktes om bror Clas ej veta
annat, än alt hon väntade få se honom under
vägen.»

Godt. Låtom oss då göra detla besök. Jag åker i
ert sällskap. Då jag nu i alla fall beslutit att ej resa
längre denna dag, i synnerhet som det for min
framkomst till Ekolsund i lid i morgon är likgiltigt
antingen jag tillbringar denna natt på Stäke eller Tibble,
så anlar jag gerna förslaget alt jemte er hafva en
angenäm stund, och derunder upptänka bästa sättet alt
göra hans majestät det omtalade nöjet.

Saken var således afgjord. Tage Thott och hans
fästmö åkte förut. Robert Augustin befallde sin kusk
hålla vägen efter. Sedan man fortfarit på stora
landsvägen en liten stund förbi Strömsdal och framom
Dockryan, vek man af på en biväg lill venster, som
måste köras med mycken försigtighet. Man kom förbi
Trappeberg ned emot Mälarens strand, och hade snart
det lilla Bonäs för sina ögon. Man höll upp till
gården så nära man kunde med vagnarne.

»Der måste vara stort sällskap,» sade Juliana lill
Tage, då hon jemte honom steg ur sin vagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/2/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free