Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
skärhet, hvarmed pannans och kindernas hy afstack
mot håret, upphöjdes tillika genom den lätta
aningen af en och annan blå åder, som vid tinningarne gaf
sig tillkänna, utan all fullkomligt synas.
Ilon ulslräckle efler några sekunder högra handen,
liksom i mening all fatta grefvens. Hon gjorde det
likväl icke; men Kobert Augustins ögon kunde ej
undvika atl falla på denna hvila hand af den mest
idealiska skepnad.
Hon reste sig till hälften från soffan, der de sutto
tillsammans.
Han resle sig också, ulan alt ännu veta, hvarom
frågan var.
»Min grefve!» utbrast hon, nipn knappt mer än
halfhögt, »då ni känner Lill den der hemligheten . . det
der, som ni sjelf gifvit namn af riksgrefviunans
my-sti?re . . så . . »
Afslöja del öfriga för mig! gif mig åtminstone en
så stor del af saken, ulom hvad jag redan vet, alt jag
kan, när jag i morgon eller öfvermorgon kommer till
Ekolsund, tala med riksgrefvirinan. utan atl stöta eller
såra något minne, någol ämne för grannlagenheten,
något del ringasle . .
»Ni ämnar er således verkligen till Ekolsund i dessa
dagar?» inföll hon med en uppsyn, som ej bloll var
frågande, men tillika bedjande, nästan rörande.
Visst! svarade han; men belogs i detsamma af cn
besynnerlig tvekan.
»Följ mig då hilin!» sade hon, och steg upp belt
och hållet. »Jag vill visa grefven någonting; del är
ett och annat; och ändå tillika .. ett annat: jag har det
derinne i rummet. Så långt kaR jag gå, utan alt fela
mol riksgrefviunans förtroende, eller yppa mer, an hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
