Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Det anar mig . . ja. jag förslår icke sjelf, huru jag
kan ana sådant!
»Hvad anar du då?»
Att dessa uslingar, dessa silfverröfvare, begifva sig
ända till Ekolsund, eller kanske rättare till någon
annan gård.
»Då får man se sig före på den gården.»
Hm! sade Ake Thott, och afbröt tvärt. Jag tiger,
efter Clas på intet vilkor synes vilja fatta mig. Du
får väl se.
»Men tala tydligare!» utbrast grefve Clas, »så skall
jag nog förstå dig.»
Det lönar ej mödan, svarade Ake Fabian i en hög
och afvisande ton. Min bror är för närvarande
alltför rosenrödt stämd, och har varit i för intagande
sällskap, att vilja eller kunna uppfatta mina mörka
misstankar. Låt oss fortsätta resan och vara på vår vakU
Ännu en gång sagdt: vi få väl se!
Grefve Clas kände sin brors lynne, och ville ej nu
sätta sig emot hans melankoli. Kommer stund,
kommer råd, tänkte han.
Man redde sig i ordning alt fortsätta färden, och kom
snart i gång. Dagen var emellertid så långt
framliden, att man såg sig sladd mellan klockan tolf och ett.
Man tillryggalade vägen mellan Tibble och Gran
ganska raskt; hästarne voro goda.
Just som man var på väg att svänga in på Gran»
gästgifvargård, der man ville rasta och spisa sin,
förmodligen på ett sådant ställe tarfliga, men emellertid
oumgängliga middag; varseblef man ett par ryttare,
som lemnade samma gård, och fortsatte kosan vidare.
Åke Thott rynkade ögonbrynen, och Clas Thott fick
också i hast ett besynnerligt utseende.
Herr. pd Ekoln. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
