Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Del kan jag icke rätt säga, svarade beljenten.
»Låt Frank stiga in ensam.»
Betjenten aflägsnade sig.
Efler ett ögonblick inträdde en lång, något
svartmuskig man, hvilken vi känna från Riksdalershuset,
såsom von Pahlens misslyckade väktare. Han
stannade vid dörren, öppnade ej sin mun, men såg
dyster ut.
»Hvarom handlar det, min kära Frank?» vidtog
Wef-verstedt med en förnäm vänlighet.
En stor olycka! svarade den andre, och teg tvärt.
»En olycka? Sådana tilldraga sig alla dagar. Hvad
är det nu, Frank? Har du förlorat något vid
eldsvådan i Didrik Ficks gräud?
Ja, vi hafva förlorat mycket vid den.
»Vi, säger du? Ni, således.»
Gaspolins menar jag. Och del kan komma att gälla
riksrådet; derföre har jag blifvit hilskickad med ilbud.
Wefverstedt steg upp ur sin stol med spänd
uppmärksamhet. Han gick etl par steg emot Frank och
betraktade honom noga. Slutligen sade han halfhögt:
»har du ingenting annat än muntligt?»
Nej, herr auditör!
»Besynnerligt? Då kau del ej vara alltför vigligt.»
Det är tvärtom af så stor vigt, alt det ej kunnat
skrifvas . .
»Men kan sägas?»
Visst kunde det kanske också skrifvas; men
mynt-mästaren har ej haft lid dertill. Han hade afTärdat
bud från Lugnet, der han var i går; och det kom till
Stockholm, för att ögonblickligt söka herr auditören.
Men då herrn hade rest bort, for budet tillbaka till
Lugnet. 1 natt fick jag befallning genom ett nytt bud
Herr. pd Ekoln. 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
