Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•159
till hrad jag kallar Kinesitecbniken. Nu vill jag
betrakta herr löjtnanten i sitt stationära förhållande: jag
önskar se med hvad uppsyn herr löjtnanten sitter.
Von Pahlen fullgjorde under stort allvar artistens
befallning. Han intog en stol, till hälften vänd mot
dagern.
En ganska god contenancel sade Agnes Pasch för sig
sjelf. Verkligen? ja. Ja, jag ser det.
Hvilka iakttagelser i den Hessiska kavaljerens
fysionomi, hon härvid gjorde, sade hon icke tydligare.
Slutligen utbrast hon likväl: »ja, minsann! just så
borde en Herman von Pahlen hafva blickat omkring sig,
när han satt i en församling af hjeltar; till exempel i
en krigskonselj.»
Von Pahlen såg åt sidan under hög tillfredsställelse.
Han kastade på artisten en generals blick.
Agnes Pasch nickade bifall.
Litet derefter kastade von Pahlen på henne en ny
blick: en fältmarskalks.
»Herr löjtnanten avancerar i känslor, han stiger i
höghet,» sade Pasch. »Var Herman von Pahlen
befälhafvare?»
Till en tid. Slutligen lemnade han dock
militärståndet och ingick i kloster.
»Hvad ?»
Synes ej del i mitt ansigte?
»Låt mig se efter . . hm . . får jag betrakta . . här
är verkligen någonting under ögonen . . »
Jag skulle tro, att der är något.
»En djup och besynnerlig ängslighet afmålar sig: det
är en liten insjunkenhet emellan ögat och kinden. Eu
ung person missklär icke litet deraf; men går det
alltför långt, så blir det en formlig grop.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
