Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
så all de oändligl väl kunna se igenom dem; jag vill
säga: emellan dem.»
Hm! ulbrasl grefven, och del stack lill i bröslel på
honom med den smärtsammaslc känsla. Nog vet jag,
att Sverige är sönderslitet af partier, sade han sorgset,
men jag Irodde icke, all något af dem skulle kunna
förmå sig att begå nidingsdåd!
»Hvad är det inan annars skulle begå?» inföll den
andre med en högst enfaldig blick, som hade myckel
bukoliskt uti sig. »Grefven vet väl, atl vi hafva
riksdagar, och der äro vi ståndaktige. Men vi skulle icke
kunna hålla stånd, utan all lefva friskt lite grand;
och dertill behöfvas pengar, och för pengar fordras
guld. och silfver alt göra dem af. Jag är adelsman
som alla andra, tar pengar som de fleste, och gör
pengar som de högste. Hvem kan hjelpa det? Del kan
icke hjelpas. Gubben Fredrik är med i juntan så
mycket han för sitt hufvud kan; både han och vi alla äro
djupt invecklade; det bär val af till hin håles
bergshåla lill sluts; och vi draga alla, såsom här grefvarne,
med oss; vi ville kanske draga oss tillbaka, men det
är för sent. Tralelà:
När gubbens hand med rostip dyrk
Åt bergets port blef stràckter:
Jag ville rymt tillbaka, men
Han fattud’ mig i armen
Och sade: har du då, min vän,
Ej hjerta uti barmen?"
Gode Gud, ställningen är sådan: jag har i många
fall insett det! inföll grefven eftertänkande, djupt
melankoliskt. Det är i sig sjelf högst förskräckligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
