Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•253
Häraf så blef jag fuller styrkt,
Men Återigen förofcräckfcr . . "
Håhå, minsann! utbrast Clas Thott, som knappt,
oaktadt sin belägenhet, kunde afhålla sig ifrån att falla
in i den kära Sinclairska vismelodien. Han var just
på väg att sjunga jemte, då han påminde sig det
fasliga, han nyss begrundade, och afbröt hastigt genom
att utropa: men hvad är det då för vederbörande, som
icke blott skulle gilla allt det här, utan till och med
anbefalla det?
Snakenborg skakade på hufvudet, och fortfor med
sin sång. Emellan verserna sade han: »vederbörande?
ni känner då icke dem?» .
Men hvilka?
»Dem, som underhålla Kiksdalerspalalset, bibehålla
Hättan och vidmakthålla Lugnet . .
Ja, säg! hvilka äro de?
»De äro desamma som de. hvilka taga andras gods
och deraf göra falska pengar till glupskaste öfverflöd,
hvaraf menniskor samt andra kreatur hafva sitt
bedrägliga uppehälle. De äro också desamma som de,
hvilka taga hvarann till fånga ute på gator och
landsvägar, och satta in hvarann med kallar i munnen, och
slutligen hänga upp hvarann vid halsen, emedan de icke
hänga upp hvarann vid fötterna.»
Ni är en infernalisk pratmakare . .
»Och allt det der. Anner grefven lätt, skulle
omöjligen kunna ske i Sveriges rike, derest icke höga
vederbörande såge genom fingren; och del skulle samma
vederbörande omöjligen kunna göra, om icke deras
finger vore mera långa och smala, än korta och tjocka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
