Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•321
»Grundsattser för någonting högre? Sådana hyste
visst också Martholin; åtminstone för det politiska
partiet, som han ganska nitiskt tjenade.»
Martholin kände jag föga; men det lilla, jag såg af
honom, förekom mig afskyvärdt. Nej! min far, det
var en helt annan karl.
Wefversledt fortfor i sin gång öfver golfvet. »Frank»
. . sade ban halfhögt . . »ja, denna Frank kunde man
låta gå till stupslocken, ty något offer skall väl den
mördade grefven hafva. Han var på stället dervid,
och jag ser ingen lämpligare; men då måste Frank
gripas genast innan ban hinner undkomma. Hör hit
någon . . »
Jag bönfaller för den olycklige! afbröt Juliana
Wef-verstedt och gick ett steg emot generalauditören.
Dessutom, min far! tillade hon med en i hast förändrad
röst och en blick, full af strängt allvar, vore väl
denna tillvägagång mol Otto Frank en handling af er
vanliga klokhet?
»Klokhet? huru?»
Ja, jag frågar det, fortfor hon med en nick. Det
vore ett hjerllöst, ett argt förelag af er, min far!
förlåt mig: och jag tillåter det aldrig. Men jag nämde
om klokheten. Tror ni väl, att Frank skulle liga, när
han fördes inför domstolen?
»Hvad skulle han tala om?»
Har han icke haft en lång öfverläggning, ett långt
samtal åtminstone, med er sjelf i dag? och det nyss före
händelsen?
»Åh, det är Frank för hederlig att inblanda.»
Frank är för hederlig dertill? Men ni, o min far!
ni är icke för hederlig, alt skicka er förtrogne till
stupstocken?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
