Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•339
Jag skall göra mig tydligare, och det just genom
anförande af hvad jag vet om den der backen vid
Ryssgrafven.
»Der jag upplefde spökeriel? Skulle ni kunna gifva
mig en uttydning derpå, sa vore jag er i hög grud
förbunden.»
En fullkomlig uttydning lorde det ej blifva; men
jag skall saga er hvad jag tänker. Ilastar kunna
skygga till af mycket jordiska orsaker, och dertill
behöfvas inga spöken. De fara ät sidan för
timmerstockar, som ligga vid vägen på ett sätt, som synes
hästögat ovanligt; för upphängda skynken rädas de
mycket; och de fly för lukten af vissa ämnen med deri
häftighet, alt de råka i skening. Delta känna i
synnerhet zigenare, som af sina orsaker vilja oroa folk
och deras dragare. J;ig skall också säga grefven, alt
del ej sallan roar skjutsbönder . . till och med
gästgifvare! . all tillställa små spratt, hvarmed de skrämma
sina resande, hälla vissa stallen af vägen uppe i rykte
för underbarhel, och dermed hafva sin lilla inkomst, i
drickspenningar, på ett eller annat sätt.
»livad hör jag? Detta blefve så naturligt, atl jag
vämjes derät!»
I den der backen, hvarom vi tala. har verkligen för
någon tid tillbaka en ganska ohygglig händelse
tilldragit sig: elt mord. Saken är icke närmare bekant.
Men det berättas, all en resande herre fardals fram
der en natt med sin fru, hvilken ban, antingen af
förut anlagd plau eller af ögonblicklig vrede, mördat
och derefter burit liket upp i skogsbacken, gömt det
under en rishög och farit sin vag. Liket upptäcktes
eu lid efteråt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
