Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•399
deri vara falsk, så är det för mig af en alldeles lika
stor vigt att icke följa ert råd. Jag bar af doktor
Ycnkenberg bekommit ett arcanum, som jag tagit in,
och som efter ett år skall hafva fullkomligt botat mig.
Men det var med sträng tillsägelse från hans sida, att
icke under denna lid intaga något motverkande; ty
det är klart, att då skulle kraften upphäfvas af det
jag redan njutit.
»Just så, min grefvinna.»
Men det måste vara för mig högst nödigt, att denna
verkan icke upphäfves . .
»Kält: i fall nemligen det icke varit gift.»
I elt sådant fall, min Gud! ja: då är det tvärtom.
Men hvad förvissar mig härom? Ni vill, atl jag skall
Iro er? blindt tro er?
»Ja.»
Men . . skall jag säga er oförbehållsamt hvad jag
tänker?
»För Guds skull, säg det!»
Det kunde ligga i vissa personers intresse, att jag
icke blir botad: förstår ni? Dessa menniskor kunna
ej tycka om, att jag bekommit elt starkt läkemedel,
som efter etl år sälter mig i elt tillstånd af
fullkomligt återvunnen helsa utan vidare fara. De vilja gerna,
atl jag skall intaga något annat, hvilket dc kalla
nnli-dote. men som egentligen skulle förstöra verkan af milt
läkemedel.
»Ila . . » utbrast Juliana: »hvilken grym misstanke!
och mol mig? mol mig? •
Riksgrefvinnan betraktade henne under djup lystnad.
»Och jag, som dock gjorde våld på mill egei
hjerta, för all frambära hvad jag ansåg som en oeftergiflig
pligt!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
