Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•406
Men Yenkenberg deremot, en för mig alldeles
fremmande person, hvad skäl kunde han hafva att skada
mig?»
Ju mera jag tänker på denna hemlighet, ju svartare
förekommer den mig, utbrast Clas Thott. Jag känner
ej denne Yenkenberg; men jag fruktar, att han är
medlem af ett sällskap, som stiftar ondt, och som ej
fruktar att skada sina medmenniskor.
»Hvad säger ni, min grefve? Men i alla fall, hvad
anledning kunde han eller hans sällskap hafva, att
vilja förgifta mig? Jag ryser vid denna tanke.»
O min grefvinna! vi hafva en vän, som vi måste
medtaga i detta råd.
»Hvilken ?»
Von Pahlen.
»Den Hessiske kavaljeren?»
Också han är kunnig i kemiska frågor. Han är
riksgrefvinnan på del fullkomligaste tillgifven. Han
måste kunna utreda hvad som är sanning, eller ej, i
Julianas påstående.
»Ar von Pahlen en sådan man? Du nämner honom
i rätta stunden, Marie Susanne. Jag har samtalat
med honom i dag rörande våra angelägenheter; och
ban har framställt något, som, oaktadt hans
förträfflighet, icke gaf intyg om hans skicklighet.»
Ah! han har då omtalat den olycka, som händt?
»Han har berällat för mig om förstörandet af ett
bref från konungen, som i denna stund skolat vara af
bögsta vigt för mig att känna.»
Jag är otröstlig öfver denna förlust! utropade Clas
Thott. Det var jag, som skulle framföra brefvet till
min nådiga grefvinna; och jag har all anledning, att
det innehöll vigtiga saker, äfven för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>