Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ea Ikaalis-botide, och väntar svar med honom. —
Roupe 190) och många reserver anlände- Rest den 23
till Kuortane 3 mil; haft roligt hos slägtingar 191)
öf-Ver den 24.
Den 26. Jag återkom till Lappo i irån Kuortane^
Gjort några uppköp.
Den 26. Besökt bekantskaperna i andra byn. Tfe
ryska kavallerister fångna. Fångar att utvexlas
hitkötn-mö från Uleåborg.
Den 27. Yåra soldater hafva formerat sig ett eget
språk, som nian utan tolkning ej förstår, och som går ut
J)å att skämta bort mödorna och svårigheterna under
älttåget. Så kalla de de långa, omätta milarna i
Österbotten, dem de anse längre än vanliga, för bancomilar,
sålunda J längre ån de mätta, än riksgäldsmilarna nere
i landet. — Den tolfskilling, de få till förtäring, när
provianten ej räcker till, kalla de nälkä-tolva (utgörande
de flesta, till b vilka han medbaft bref och återförde svar. Vid
kyrkorna hade han ofta lyckats utföra sina uppdrag, men t. ex.
vid Wirmo moderkyrka blifvit af prosten J. F. Gadolin
(brorson till biskopen och bror till en löjtnant, anklagad för
delak-tighet i Anjalaförbundet) strängt ansatt såsom svensk
kunska-pare och hotad med fängelse.
190) Roupe (läs råp) var sergeant, en lång, rödhårig man,
gift med en fröken Cedersparre. E. förälskade sig under
kriget i en bondflicka i Kalix, gifte sig med henne och
qvarstad-nade i Sverige. Hans öfvergifna förra hustru bodde sedan i Qnkkala
gästgifvareby i Pelkäne, der hon jemte en hennes dotter, som
sålde vantar åt de resande, mödosamt lifnärde sig med arbete
(vantstickning); en dotter var gift med serg. Karstén, «en liten
karl med hög själ» såsom han sjelf sade. R. var son till en
major R. på Kauniais i Karkku, hvilken sistnämnde var känd
for sina (i synnerhet jagt-) historier. Så berättas det, att då
ban en nyårsmorgon jemte andra officerare skulle afiägga sin
uppvaktning hos gen. maj. Otter på Selkis, hade generalen,
seende R. anlända, försäkrat, att denna skulle tala en osanning
innan han hunne helsa. Vid R:s inträde frågade generalen:
•nå, huru många harar har majoren skjutit redan i dag?» —
»Tre, herr general; ödmjukaste tjenare, mina herrar!»
191) Dea första der stationerade, afl. kyrkoherdens familj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
