Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en haubitz, sänkta af ryssarna i ån. En gosse, som
simmade, blef dem varse, hvarpå de upptogos.
Dagen efter slaget, oeh några följande, fingo
soldaterna extra förplägning.
Våra militärkorpser gjorde sammanskott till de mest
nödlidande i den af ryssarna uppbrända byn (Liuktari);
summan steg till 600 rdr.
Till den vid Lappo dödskjutna Qvantens enka gjorde
brigaden straxt efter affären sammanskott af omkring
800 rdr.
Bönderna hade tagit två ryska kurirer jemte deras
depescher, utfärdade af Rajeffskij och ernade till
Bux-hövden. Den ena innehöll, att finska bönderna ej kunde
styras, att eld oeh död ej afskräckte dem från redning,
att deraf spåddes mycket ondt, isynnerhet om svenska
generalitetet skulle förstå att begagna sig af denna
omständighet. — Den andra depeschen försäkrade, ätt Lappo
skulle försvaras, kosta hvad det ville.
En rysk tolk kom från general Raieffskij till
Kuor-tane prestgård att låna tallrikar, och ojöd pant. Frun
ville ej taga: »tag bara, nog känner jag folket!» — Hon
tog ej och miste tallrikarna samt en thekanna, lånad åt
en rysk kapten 309)
Major F. har ingen moralisk uppfostran. Han lät
qvittera sig 9 r:dr b:co för 9 r:dr rgs, som han utgifvit.
Hän tog kärror med våld för halfva priset o. dyl.
Sådana tilltag minska svenska krediten hos allmogen
Ryssarna togo i Lillkyrö utan skonsamhet brödet ur
ett tiggarebarns påse.
Det säges, att öfverdådingen Fleming antändt
minan under Gustafssvärd. Om så är, lefde han som en
skälm och dog som hederlig karl 310).
309) På Lappfjärds prostgård inknöts för ryska officerares
räkning efter slutad måltid bordsilfret i bordduken och följde
med vid påskyndad reträtt.
310) Friherre Otto F., omtalad i tjogtals anekdoter för
sin utomordentliga styrka och sitt öfverdåd. Han var son till
den sista rika innehafvaren af en mängd Flemingska gods i
Finland, men hvilken under ett långvarigt fritt lif i Paris skall
befallt sina förvaltare att sälja det ena godset efter det andra
för att med köpeskillingen klubba pariserbjörnarna, Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
