Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Diktartemperament. Problemlitteratur. Verklighetsskildring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra att filosofera eller moralisera genom sin
skildring !»
Detta yttrande träffar många äfven af A. Ch.
Lefflers granskare, fast icke med afseende å nämda
novell, som vann det mest obetingade bifall från de
mest skilda håll. Författarinnans benägenhet att
själf reflektera öfver de gestalter, hon med
konstnärlig vakenhet för lifvets mångfald uppfattade
och ofta så säkert tecknade, har medverkat till den
i regeln oriktiga uppfattningen att reflektionen, det
etiska eller sociala syftet, varit hennes utgångspunkt.
Hon ville, som ofvan påpekats, skildra, ej bevisa.
Men bilderna ur lifvet måste ju spegla hennes
samtid, och denna var en tid, då man just tänkte
öfver och diskuterade frågor, då idéer just gåfvo
anledning till lifskonflikter. Hon skref visserligen
också för att sätta frågorna i rörelse, men oftast
kommo frågorna in i hennes lifsbilder, i hennes
personers samtal, därför att de redan voro i
rörelse, därför att de samtal, hvilka fördes rundt om
henne, hade ett problemfyldt innehåll. Så t. ex. är
fallet med I krig med samhället, så äfven med Sanna
kvinnor. Detta drama rubricerades strax som en
dialogiserad broschyr i sedlighets- och gift
kvinnas äganderättsfrågan; först när Hillberg upptog
stycket och gaf Pontus Barks ypperligt tecknade
figur det lefvande lifvets verklighet — då
vibrerade och grät hela publiken inför den uppskakande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
