Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kvinlighet och erotik. Kvinnosaken. Äktenskapsfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika litet som arbetet kommer i de för detta
dugligaste händerna — hvilket väl annars torde böra
anses som vilkoret för såväl den enskildes
arbetsglädje som för samhällets gagn af arbetet.
I dessa alla kvinnosakskvinnornas »du skall»
och »du skall icke» såg A. Ch. Leffler och de med
henne liktänkande en lagstiftning, genom hvilken
kvinnoemancipationen höll på att bli en
dogmatik, men icke en sanning. Hon kände att
kvinnosaksfrågan var något oändligt mycket djupare och
mer sammansatt än kvinnosakskvinnorna insett. Hon
hade själf allt för ofta erfarit vikten och värdet af
manligt kamratskap för att någonsin underkänna
den sanningen, att mannens och kvinnans olikheter
just är det som ger lifvet rikedom, och att all
slags kampställning könen emellan är en, den sunda
utvecklingen försenande, olycka, medan målet
tvärtom är mannens och kvinnans ömsesidiga frigörelse
och harmonisering i och genom hvarandra, och detta
främst i och genom äktenskapet. Hon hade själf
allt för mycken erfarenhet af kvinnorna för att ej
veta, att den viktigaste andliga sidan af
emancipationen var kvinnornas — också
emancipationskvinnornas — frigörelse från deras egna fördomar,
småaktigheter, ensidigheter. Hon ansåg att
kvinnosaken hädanefter borde inordnas i den stora,
sociala frågan. Hon förbisåg visserligen ej att
emancipationssträfvandet måst utgå från det bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
