Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långerums vitstammiga björkskogsridå undan för den öppna
och soliga scenen, alvaret vid Wij. Har man händelsevis
icke förut kommit att tänka på namnet ”Steniga Arabien”,
så gör man det kanske nu inför denna av öländsk
stenbrytning söndersargade mark. Mera intresse väcker emellertid
det i den allmänna förödelsens närhet underligt nog
bevarade unika fältet med stensättningar, mestadels bestående av
större rullstensblock, som vila på ett underlag av trenne
mindre s. k. fotkulor. Här ha i gångna tider gudarna
blidkats med blodiga offer, här har rättvisa skipats och
missdådare med livet sonat sina missgärningar. Vid
östersjöstranden lyser Källa ödekyrka hög och imponerande,
fästningskyrkan, med sin av skottgluggar krenelerade rand,
bröstvärnet, 12 meter över marken. Rofylld ligger
kyrkogården nedanför, numera förvandlad till ett slags museum
för gravhällar, tydligen ett konsthantverk med gamla anor
i detta stendistrikt. Källa förtjänar verkligen berömmelse
för pietet mot minnet av hänsovna, glömda släkten, så
mycket mera som det annorstädes för icke längesedan ansågs
tillbörligt att på auktion till hugade spekulanter slumpa
bort gravhällarna, när det blev trångt om utrymmet på
griftegården, och inga anhöriga längre funnos, som kunde
” eller ville vårda graven. Icke sällan ser man ännu i dag
sådana nästan utplånade inskriptioner och emblemer ligga
utanför bondens, till och med någon gång utanför prästens
bästa ingång, eller såsom dikesbro på ägorna.
Sällan har någon församling i Sveriges kyrka haft en
själasörjare, som kunnat illuminera festliga tillfällen med
tapperhetsmedaljen på bröstet i svärdsordens blågula band.
Men det har Högby församling, numera moderförsamling
till Källa, haft. Henrik Johan Gummerus hette han, finne
var han och 1808 utförde han sin bragd. Hans bild skulle
nog icke vanprytt samlingen, om den införlivats med Fänrik
Ståls porträttgalleri. Det är historien om pastorsadjunkten
s — Areskog, Öland. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
