Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till sist en älsklig liten episod som slutbild till de
föregående. Den 3 juni för jämnt 200 år sedan vandrar
utanför slottet, just där i våra dagar långväga sommargäster
hålla till i solen bland en- och slånbuskar, en man med
goda och kloka ögon och söker bland buskarna. Det är
icke någon historiker som går och söker efter spår från
fejdernas tid. Visst söker han efter spår, efter vestigia Dei,
Guds fotspår i naturen. Han går från buske till buske och
söker efter en blomma, som alltid om vårarna brukar
förekomma här i rikaste överflöd. Men inte ett spår!
Underligt, honom undgick annars ingenting! Eller kanske var
det bara så, att blomman, han sökte, behagade leka
”kurragömma” med sin vän och för en gångs skull lyckades lura
honom? Mannen, som går där och söker, är en konung,
men en konung i ett annat rike än deras, som i gångna tider
förde spiran däruppe i borgen, en annan kung Carolus, rex
botanicorum, som nu var kommen att med sitt Systema
Naturæ grundlägga ett rike i naturens underbara värld, ett
rike, som först då kan tänkas falla sönder, när det stundar
till den mänskliga kulturens Ragnarök. Carolus Linnæus
tillhör också Ölands historia. Det var egentligen han som i
djupaste mening upptäckte Öland. Besynnerligt, att det
skulle behövas 200 år för att Linnés folk mera i allmänhet
skulle börja lära sig att se vad han såg på denna ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
